Den nyligen renoverade naturstensmuren ramar in denna väl renoverade och välskötta fastighet där den vackra stensatta trädgårdsgången leder in i hall med ett eluppvärmt marmorgolv och en skjutdörrsgarderob för förvaring. Angränsande gäst-wc med en eluppvärmd Carraramarmor på golvet och vägghängd wc och handfat från Duravit med Volablandare, som också återkommer i badrummet på övre plan. Till vänster ligger köket och rakt fram öppnar hallen upp sig mot en inre hall med ytterligare förvaring och utgång till uteplats och tomten, belägen intill en allmänning. På golvet i hallen ligger, liksom i vardagsrum och matsal, en vacker fiskbensmönstrad stavparkett i ek. Vidare från hallen kommer man in i vardagsrummet, där stora fönsterpartier ger ett härligt ljusflöde. Här finns också den öppna spisen, som med sitt sprakande sprider en trivsam stämning. I fil med vardagsrummet ligger den rymliga matsalsdelen i öppen planlösning med köket, som avskiljs med en bardisk med spishäll och rostfri fläktkåpa ovan. I övrigt är köket utrustat med en inbyggd diskmaskin, kyl och frys i fullhöjd, ugn och mikro i högskåp samt en praktisk avfallskvarn. Långa arbetsytor i svart granit och matplats för 4-6 personer vid fönster i väster. På golvet ligger en ekparkett och i taket sitter det infällda spotlights.

Via den svängda trappan i ek med originalräcke kommer man till det övre planets tv-hall, varifrån man når planets tre stora sovrum samt det stilsäkra badrummet. Alla tre rummen är hörnrum med fönster i två väderstreck och i två av dem finns stora skjutdörrsgarderober. Föräldrasovrummet har utgång till en stor balkong med ett fritt läge och med utsikt över trädgården och vidare in mot city. I hallen och i ett av sovrummen ligger en stavparkett i ek och i de andra två rummen ligger det slipade trägolv.
Det fönsterförsedda och smakfulla badrummet är kaklat i vitt med en beige sandsten med vattenburen golvvärme på golvet och infällda spotlights i taket. Här finns ett inbyggt badkar, ett stort handfat med en spegel ovan med inbyggd värme vilket gör den imfri, en stor handdukstork och en vägghängd wc.

Källartrappan från hallen leder ner i den rymliga tvättstugan med ett ljust terrakottafärgat klinkergolv med elvärme. Här finns en lång arbetsbänk med rostfri ho, över- och underskåp samt tvättmaskin och torktumlare. Från tvättstugan nås garaget med ett stort förrådsutrymme innanför, men också pannrummet där finner vi bergvärmeanläggningen med en extra varmvattenberedare, som är dimensionerad för att med marginal klara en eventuell framtida inredning av garage/förråd, kanske med vattenburen golvvärme om man så önskar?

Den första början till en villastad, som bestod huvudsakligen av sommarnöjen som växte upp på Lillsjönäs ägor redan före förra sekelskiftet. Mellan 1902 och 1903 började den dåvarande ägaren av Ulvsunda slott, Max Wibom, avstycka och sälja villatomter från slottets mark. År 1906 gick han samman med den tidigare ägaren av gården Lillsjönäs, Per August Kindgren, en före detta hästspårvagnskusk, för att avyttra tomter för egnahem. Båda sålde tomter från Lillsjönäs fram till 1908. De kallade sitt bolag "AB Kungsholms Villastad", vilket blev den informella beteckningen för området som 1926 fick det officiella namnet Ulvsunda. Husen i villastaden var dels hyresvillor med enkel standard, dels egna hem. Husen var detaljrik utformade med glasverandor och torn. Men tomtbolaget struntade i att anlägga vägar och avlopp och de sanitära förhållanden var mycket dåliga.

Stockholm stad förvärvade huvuddelen av egendomen Bromma år 1904. Köpet kallades "det stora landegendomsköpet Bromma". År 1908 köptes även egendomen Lillsjönäs av staden och delar av den vildvuxna så kallade "Kungsholms villastad" revs. Istället planerades 1912 "Ulvsunda trädgårdsstad", ansvarig för planen var stadsingenjören August Emanuel Påhlman och senare stadsplaner upprättades av bland annat Per Olof Hallman och Albert Lilienberg. Dagens vägnät härrör från den tiden.

För att göra den nya trädgårdsstaden mera attraktiv påbörjade staden även en del byggnadsprojekt av offentlig karaktär i egen regi. Så tillkom bland annat en brandstation, polisstation samt en prästgård och några flerbostadshus.
År 1914 drogs spårvagnslinje nummer 13 (Ulvsundabanan), en gren av den så kallade Brommabanan, ut till Ulvsunda via pontonbron över Tranebergssund (senare Tranebergsbron). Hållplatserna var "Ulvsundavägen", "Prästgården" och "Ulvsunda" med slutstation vid Lillsjöplan, där en spårvagnshall anlades. Samtidigt drogs elektricitet ut till området och en understation (Lillsjöstationen med tillhörande bostadshus) byggdes vid Lövåsvägen efter ritningar av arkitekt Gustaf de Frumerie. Upplåtelsen av tomträtterna gick dock trögt i början, men takten ökade efter första världskriget.

Mellan 1916-1917 lät Stockholms stad uppföra den faluröda bostadslängan i kvarteret Bergsryggen vid sydvästra sidan av Ulvsundavägen. Ursprungligen planerad som provisoriska nödbostäder är huset ett av de få bevarade byggnader av denna typ i Stockholm.

På 1920-talet tillkom de flesta egna hemmen i trädgårdsstaden, oftast genom entreprenad av den blivande ägaren. Men det förekom även spekulativt byggande, där privata entreprenörer byggde hus för vidare försäljning. Bland arkitekterna kan nämnas Gustaf Pettersson, Gustaf Larson och Edvin Engström som samtliga var knutna till stadens egnahemsbyrån. Under 1920- och 1930-talen fortsatte utbyggnaden av egna hem på tomter med tomträtt, men på 1940-talet ökade andelen flerbostadshus som sedermera helt tog över. Det bidrog till en mycket varierande men samtidig sammanhållen bebyggelse i Ulvsunda. (http://sv.wikipedia.org/wiki/Ulvsunda)